"Den brune Läsöbi" är den danska benämningen på den population av Apis mellifera mellifera, som finns på Läsö. Denna population blev skyddad i lag 1993. Skyddet har aldrig accepterats av det tiotal biodlare som håller ligusticabin eller hybrider. Myndigheterna gjorde förberedelser för att byta drottningar i de samhällen som inte hade läsödrottningar 1993, men på grund av juridiska tvister som gulbiodlarna drivit, har ingenting genomförts under dessa tio år.

En arbetsgrupp från ministeriet besökte ön och träffade representanter för de olika grupperna den 30 augusti förra året. De motstående argumenten kan sammanfattas:

Gulbiodlarna

• Yrkesmässig biodling med bruna bin är inte lönsamt
• De icke-bruna bina är långt mer motståndskraftiga mot europeisk yngelröta och trakékvalster
• De bruna bina blev i stort sett utrotade av europeisk yngelröta på 60-talet
• De icke-bruna bina är bättre pollinerare av rödklöver
• Det är orimligt att utomstående (Danmarks Biavlerforening) ska blanda sig i vilka bin som ska få hållas på Läsö.
• Biodlingen skulle upphöra på Läsö om man genomförde fredningen
• Den existerande populationen av bruna bin på Läsö är bastarder och inavlade
• Forskare som påstår motsatsen är inte att lita på. De ser bara till att få de resultat de önskar.
• Det har konstaterats att F-1 hybrider mellan bruna och gula bin är särdeles bra bin

Brunbiodlarna

• Det bruna läsöbiet är genetiskt fortfarande ett "rent" brunt bi och inte inavlat
• Det bruna läsöbiet har en genetisk profil som är klart skild från profilen av andra existerande A. m. melliferabin
• Det bruna läsöbiet utgör ett viktigt genetiskt material för den fortsatta förädlingen av honungsbin
• Det finns inga jämförande vetenskapliga undersökningar av de avelsmässiga egenskaperna mellan läsöbin och bin av andra raser
• Det har ännu inte varit möjligt att föröka det bruna biet i en sådan omfattning att man kunna bedriva selektion för att förbättra de avelsmässiga egenskaperna
• Danmark har internationella förpliktelser att säkra landets biologiska mångfald och att skyddet av läsöbiet har internationellt stöd
• För närvarande finn det ett tillräckligt stort antal engagerade biavlare som är beredda att fortsätta med aveln av det bruna biet
• Organisation, lagrum och bestämmelser finns för att bevara det bruna läsöbiet genom att beslutet varit prövat i både dansk domstol och i EU-domstolen.

Arbetsgruppen finner att den ursprungliga grunden för bevarandet av läsöbiet gäller fortfarande fullt ut.

Arbetsgruppen föreslår ministeriet att överväga följande scenarier:

1. Upprätthålla den beslutade fredningen och förslag till genomförande som kan bidraga till bevarandet av det bruna biet och dess genetiska arv.
2. Upphäva fredningen med risk för att det bruna biets genetiska arv inte kan bevaras.

Arbetsgruppen ska vidare värdera:

• Om det bruna biet finns på Läsö i en sådan omfattning att det är möjligt att bevara
• Vilka offentliga utgifter som är förbundna med den modell för lösning som föreslås
• Föreslå en plan för uppföljning av den lösning som väljs

Så här ser situationen ut för läsöbiet. Blir det någon lösning under året? Det vore trevligt att i nästa nummer av NBA kunna berätta om, att nu är läsöbiet räddat.