NBA 2005-2 Nordbiåret i Östergötland

NORDBIÅRET I ÖSTERGÖTLAND

Målsättningen denna sommar var att etablera en ny säker parningsplats för att dels underlätta vår verksamhet lokalt och dels motverka den homogenisering som blir konsekvensen av att alla drottningar paras på samma parningsplats. Förstahandsalternativet var ön Röknen i Vättern men där sa markägaren Fortifikationsverket nej med hänvisning till att de saknade finansiella resurser att administrera kontakter med allmänheten. Något besvikna var vi över att förhindrats att nyttja en gemensamt ägd resurs för att myndigheten inte anser sig att ha tid att prata i telefon. Men vi får arbeta vidare på att realisera den lösningen ett annat år i stället.

Efter lite efterforskningar föll valen istället på Fångö i Gryts skärgård (Östersjön) och Sandön i Vättern utanför Motala.

Fångö lyckat val

Verksamheten på Fångö har fungerat bra och tre drönarsamhällen (döttrar till Flekkefjord HR0346) har varit utplacerade där under året. I början av juni var jag där och rekade samt satte ut några kassetter. De blev inte äggläggande så två veckor senare kom drönarsamhällena ut och verksamheten påbörjades på riktigt. Många av resorna har kunnat ske med postturen som drivs av Tommy Ljung, på vars mark samhällena för övrigt är utplacerade. Han och hans familj har ställt upp helhjärtat med allt upptänkligt och samhällena och mycket material har transporterats med en fyrhjulig motorcykel med släp. Vilken ypperligt fin liten leksak!


Lennart Gustavsson och Tommy Ljung lastar ombord drönarsamhällena på båten		Sen bär det av ut i skärgården.

Apideorna har i år bara ställts ut på marken i ett haglandskap, men nästa år hoppas jag att vi hinner ordna med riktiga stolpar så att vi slipper leta efter kassetterna varje gång.

På bilden nedan inspekterar jag en kassett som stått väl soligt och där bina flyttat över till grannkassetten.

Säker parning

Sammantaget har ett åttiotal kassetter placerats ut och ett sextiotal kommit hem äggläggande. De utkrypande ungbina har varit jämnsvarta vilket tyder på att det inte sker någon överflygning till eller från fastlandet. I ärlighetens namn får jag erkänna att två undantag finns, men där hade jag slarvat med flusterspärrgallret så de var sannolikt parade i min trädgård innan de nådde Fångö. SBR-kassetterna är onekligen säkrare ur det perspektivet.

Härlig ljunghonung

Odlingssäsongen blev pga. tidsbrist utdragen och lågintensiv och när jag skulle hämta hem den sista omgången drottningar i slutet av augusti fruktade jag att de skulle ha omkommit svältdöden men istället var både kassetterna och drönarsamhällena fyllda med högaromatisk ljunghonung. Det var en angenäm upplevelse.

Sandön är egentligen i minsta laget och ligger väl nära kusten så det var med viss skepsis den provades. Om den skulle fungera ligger den bekvämt till, så vi testade i år med 6 kassetter och ett drönarsamhälle. Resultatet blev tyvärr att de flesta drottningarna flög bort eller flög över till fastlandet för parning, men det var ändå värt ett försök. Oavsett resultatet av parningarna täcks större delen av ön av ett lindbestånd så vi tänkte att honungen från drönarsamhällena ändå borde bli välsmakande.

Biåret i övrigt har kännetecknats av en lång vinter och kall vår som fördröjde utvecklingen av samhällena men det blev ett underbart kanonväder under den viktigaste dragperioden så på de samhällen där man lyckats förhindra svärmning var det bara tillgången på skattlådor som satte begränsningar på skörden. Ett av Sikås-samhällena påminde under en period i juli mest om ett Buckfastsamhälle på raps-slätten och drog in dryga 120 kg honung trots svag övervintring och avsaknad av oljeväxter. Jag kunde förstås inte låta bli att odla efter detta samhälle och då jag inte är bortskämd med samhällen som avhåller sig från att svärma är de heta kandidater till att bli drönarmödrar på Fångö nästa år. Tyvärr blev det lite högt svinn på döttrarna men det räcker förhoppningsvis till.

Syrran till denna drottning stod på samma uppstaplingsbänk och var inte lika produktiv men när jag lyfte på bottnen avslöjades orsaken till att det inte var lika birikt i samhället. Ibland är det bra med vingklippta drottningar.


Även nordiska samhällen kan bli birika		Så här såg det ut under bottenskivan

Då jag har hyfsat goda dragförutsättningar blir de flesta nordiska samhällen så pass starka att de kommer i svärmtankar men i år har jag tillämpat den norska principen att dela alla samhällen som drar fram mer än någon enstaka vicecell vilket i stort fungerat bra. Drottningarna blir kvar till nästa år även om de får en etta i svärmbetyg. Jag är trots delningen nöjd med skörden och jag har sluppit att lägga så mycket tid på svärmkontroll så det lär bli repris nästa säsong.

Håkan Rönnberg